En kyrklig begravning är detsamma som en kristen begravning. I Sverige är det vanligast att man väljer en kyrklig begravning när en anhörig går bort. Idag är det ca 70% av alla som går bort som begravs enligt Svenska kyrkans ordning som leds av en präst. Oftast leds ceremonin av en präst från församlingen som den avlidne tillhörde. Prästen får inte frångå den fasta ordningen vare sig med innehåll eller ordningsföljd på ritualer med böner eller överlämnande till Gud etc.
Även om en kristen begravningsceremoni har en fast ritual finns det oftast utrymme för anhöriga att välja psalmer och egen musik samt personligt tal under ceremonin. För att en begravningsgudstjänst ska bli möjlig för den avlidne måste han eller hon varit medlem i Svenska kyrkan. Vid medlemskap i Svenska kyrkan är det kostnadsfritt med kyrklig begravning där präst, lokal i form av kyrka/kapell, kyrkomusiker samt församlingshem för minnesstund ingår.
Kristen begravning enligt Svenska kyrkans ordning
- Klockringning
- Ingångsmusik
- Egen musik om så önskas
- Psalmsång
- Griftetal
- Bön
- Överlåtelse till Gud
- Bibelläsning
- Psalmsång
- Begravningsbön, Herrens bön
- Utgångsmusik
- Klockringning
Svensk kyrkohistoria
Det har inte alltid varit självklart att hålla en begravningsceremoni i en kyrka eller kapell. Ursprungligen så skedde hela begravningsceremonin utomhus på kyrkogården vid jordfästningen. Under 1800-talet började man instifta begravningsplatser utanför stadskärnan istället för att använda sig av den intilliggande kyrkogården. Då blev det vanligare att begravningsgudstjänsten hölls i kyrkan för att sedan transportera kistan till begravningsplatsen för att jordfästa den avlidne. Kremationerna började först under slutet av 1800-talet.
Ungefär 60% av Sveriges befolkning är medlemmar i Svenska kyrkan idag, men fram till 1996 blev man automatisk medlem i Svenska kyrkan genom att föräldrarna var medlemmar. Men idag blir barn som föds medlemmar i Svenska kyrkan först genom dop.