Judisk begravning – Så funkar det

Judendomen symboliseras av Davidsstjärnan och är en av de äldsta kända religionerna i världen, den räknas som en världsreligion. Ibland kallas den för moderreligion till kristendom och islam och de fem Moseböckerna ligger till grund för judendomen. När en judisk person dör bör begravning ske så snart som möjligt, helst inom 24 timmar från dödsfallet dock men inte på shabbat eller judiska helgdagar.

Inom judendomen är alla lika inför döden. I begravningsritualerna ingår bland annat tvagning och svepning av den döde. Ceremonin präglas av enkelhet och alla sveps i likadana vita linnekläder och placeras sedan i en enkel träkista, som draperas med ett bårtäcke med Davidsstjärnan på.  Begravningsceremonin är kort och leds av en rabbin eller en kantor i ett judiskt kapell eller i en synagoga.

Vid dödsfallet

Vid en nära anhörigs bortgång gör man en reva i det klädesplagget man har på sig. Det kallas för kriah. De sörjande är befriade ifrån alla andra religiösa förpliktelser i en vecka efter begravningen har ägt rum, eftersom man av tradition ska vaka över den avlidne, vilket kallas för onén.

Förberedelser av kroppen

När döden inträffar så hämtar det judiska begravningssällskapet, Chevra Kadisha den avlidne och utför en rituell tvagning och svepning i helt vitt av den döde inför begravningen. 

Den judiska begravningsceremonin

På judiska begravningar hålls ceremonin av en rabbi. Man brukar framföra musikstycken under ceremonin men blommor förekommer inte på judiska begravningar. Anhöriga och vänner är närvarande när kistan sänks ner i graven och alla går fram och lägger tre skopor jord i graven.

Efter begravningen

Direkt efter begravningen så börjar shiva, som pågår i en vecka. Under shiva håller man sig hemma och arbetar inte. Speglarna täcks över och alla måltider hålls på golvet. Ett ljus hålls tänt dygnet runt.